Vad är klimatkompensation?
Klimatkompensation är att göra något för att det inte ska släppas ut växthusgaser, eller göra något som hjälper till att binda eller ta bort växthusgaser från atmosfären.
Själva klimatkompensationen görs genom att antingen förebygga utsläppet eller minska/avlägsna motsvarande mängd utsläpp med en åtgärd som görs utanför det system där personen/företaget genererat sitt klimatavtryck.
VIKTIGT! Klimatkompensation är inte ett sätt att köpa sig fri. Används det rätt gör man först alla aktiva val för att minska sina utsläpp och kompenserar sedan resten.
Varför behövs klimatkompensation/Kolinlagring (Carbon Removal)?
Klimatkompensation behövs för att begränsa klimatförändringarna och påskynda utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Forskare och IPCC är överens om att vi behöver använda förstärkta kolsänkor, CCS metoder och liknande nu och i framtiden. I denna film från Naturvårdsverket berättar professor Göran Berndes, Chalmers om det globala perspektivet på utsläppsminskningar.
Vad är det som är så bra med just den här metoden?
Metoden att tillföra näringsämnet kväve i yngre och medelålders skogar är ett snabbt sätt att få bort mycket växthusgaser (CO2) från atmosfären. Skog binder koldioxid, och ju mer skogen växer till sig, desto mer koldioxid binder den in. Metoden är också ett bra och relativt billigt hjälpmedel för oss att börja omställningen mot en fossilfri värld. Vi måste minska våra utsläpp med 50 % inom 10 år så vi behöver satsa på åtgärder som denna, och det snabbt!
Vad skiljer The Forest Solution från annan klimatkompensation?
Vi gör en åtgärd som innebär additionell kolinlagring i svensk produktionsskog.
Andra skogsprojekt i utvecklingsländerna handlar ofta om återplantering eller restaurering av mark som tidigare varit skog. Vi var det första företaget som utan mellanhänder gjorde en klimatkompenserande åtgärd i en certifierad process i Sverige och sålde på den frivilliga marknaden för koldioxidkrediter.
Hur påverkas biologisk mångfald av åtgärden?
Genom att öka tillväxten i produktionsskogarna kan, allt annat lika, trycket på biologiskt mer värdefulla skogar minska. Marken blir mer bördig när man tillför kväve. Generellt sett finns det fler arter ju bördigare marken är. Tillförsel av kväve gynnar de arter som växer när det finns mycket kväve.
Om marktäcket till exempel består av blåbär och lingon så leder tillförsel av kväve till att det blir mer blåbär och mindre lingon under en tid. På samma sätt kan mossor öka och lavar minska under en tid. Eftersom vi har kvävebrist i stora delar av Sverige (ett arv från istiden) så tas kvävet upp av träden och andra växter väldigt fort, vilket minskar risken för näringsläckage till vatten.
För att undvika negativa miljöeffekter sker ingen näringstillförsel på torvmarker, vid vatten eller i andra särskilt känsliga områden. Samråd sker enligt 12 kap. 6 § miljöbalken och vi följer skogsstyrelsens allmänna råd.
Men gödsling och näringstillförsel är väl något negativt?
Vi första tanken kan det verka så! År 1920 hade vi 2 miljarder människor på jorden och svårt att föda dem. Idag beräknas att ungefär 4 miljarder människor över hela jorden inte skulle få mat i munnen utan att näringsämnen tillförs genom Haber-Boschmetoden. I jordbruket tillförs NPK, där N står för kväve, P för fosfor och K för kalium. Fosfor är en ändlig resurs och där forskas det på nya lösningar där fosfor återcirkuleras.
I den boreala skogen är det endast kväve som är bristvaran. Det kan hämtas från luften som till 79% består av kväve. The Forest Solution tillför kväve i stabilt växande skogar som är 10-15 meter höga och som omedelbart tar upp näringsämnet utan risk för läckage. Tanken med att öka växtligheten på jorden för att öka kolinbindningen stöds av IPCC. Med The Forest Solutions metodik så tar vi vara på allt positivt med näringstillförsel och ser till att undvika de problem det skulle kunnat orsaka!
Vad händer om träden huggs ner i framtiden?
Vi brukar säga att vi ökar kolinlagringen av CO2 från atmosfären och håller den lagrad i levande skog & mark under ca 50 års tid. Vi räknar med att minst 85% av den bundna koldioxiden finns kvar ända tills den dag då skogen eventuellt avverkas igen. Klimatkompenserande miljöanpassade näringstillförsel sker i skogar som är relativt unga, ca 25-55 år. För att dra nytta av klimateffekten fullt ut gallras inte skogarna förrän efter tidigast 10 år efter gödsling. Därefter sköts skogarna som vanligt. Inte förrän efter ytterligare 30-50 år blir det aktuellt att avverka och ersätta skogen med ny skog och då är skogen i genomsnitt runt 100 år gammal.
Vad som händer om 50 år när dessa skogar är mogna är väl svårt att säga idag? Kommer samhället att efterfråga förnyelsebara trädråvaror i samma utsträckning?
Din klimatkompensation gör skillnad (additionell) även om skogen sköts på vanligt sätt efter din insats. När träd gallras ut eller avverkas kan de i sin tur bidra positivt till ett minskat klimatavtryck genom att ersätta t.ex. betong och stål i byggnadskonstruktioner eller ersätta fossila bränslen vid energiproduktion. Skogen är en av våra viktigaste förnyelsebara energikällor och i Sverige återplanteras skogen alltid efter avverkning. Bäst effekt får vi om vi fasar ut fossila bränslen och går över till förnybara energikällor och produkter, utan att äventyra det övriga livet på planeten
Vilken typ av skog utförs åtgärden i?
Läckage
Det kallas för Koldoxidläckage om en klimatåtgärd innebär att utsläppet i praktiken bara flyttas. Detta är en risk primärt förknippad med projekt som ska förhindra en åtgärd, tillexempel avverkning av skog. De finns en risk att skog då någon annans istället huggs ned och det blir således ingen klimatvinst av åtgärden. TFS har inga sådana läckage. Vi hindrar inte avverkning, tvärt om bidrar vårt projekt till att mer biomassa skapas vid framtida avverkning, vilket kan lindra trycket på mer skyddsvärd skog från att bli avverkad.
Vad händer om brand, storm eller liknande omständigheter förstör skogsbeståndet?
Risken för större skador är väldigt låg i Sverige. För att minimera de redan låga riskerna som ändå finns kring extremväder, brand och så vidare, är våra projekt utspridda till flera olika skogsbestånd runt om i landet. Skulle olyckan ändå vara framme så regleras detta via vår buffertfond ”TFS FUND”.
Läs mer under Förjupning.